Tosca opera är Giacomo Puccinis dramatiska mästerverk om operasångerskan Floria Tosca, hennes älskade Mario Cavaradossi och den grymme polischefen Baron Scarpia. Handlingen utspelas i Rom i juni 1800 och blandar en politisk flyktdramatik med en svartsjuk kärlekshistoria som slutar i tragedi. Operan hade urpremiär redan 1900 och hör i dag till de mest spelade verken på svenska operahus.
Vem skrev operan Tosca?
Musiken till Tosca komponerades av Giacomo Puccini, medan librettot skrevs av Luigi Illica och Giuseppe Giacosa efter Victorien Sardous pjäs La Tosca. Puccini såg pjäsen på franska i Milano 1889, med Sarah Bernhardt i huvudrollen, och blev djupt gripen trots att han inte förstod språket. Det dröjde ändå till 1898 innan tonsättningen kom i gång, delvis eftersom rättigheterna först hade sålts till en annan kompositör. Urpremiären ägde rum på Teatro Costanzi i Rom den 14 januari 1900, under bombhot och spänd stämning, men publiken tog emot operan med stor entusiasm. Den svenska premiären kom redan 1904, på Stockholmsoperan.
Personerna i Tosca
I centrum för dramat står Floria Tosca, en firad operasångerska, och hennes älskade Mario Cavaradossi, en konstnär och frihetskämpe. Mot dem står Baron Scarpia, Roms korrupte och maktfullkomliga polischef, som utnyttjar sin makt för att komma åt Tosca. Cesare Angelotti är en republikansk rebell på flykt, vars öde sätter hela handlingen i rörelse, medan Scarpias medhjälpare Spoletta och Sciarrone driver jakten på honom. Rollistan speglar tidens politiska motsättningar lika mycket som kärleksdramat mellan Tosca och Cavaradossi.
Handlingen i Tosca: synopsis akt för akt
I första akten gömmer sig den flyende Angelotti i kyrkan Sant’Andrea della Valle, där hans vän Cavaradossi målar på ett porträtt. Tosca dyker upp, svartsjuk och misstänksam, innan Scarpia anländer och inleder jakten på den rymde fången. I andra akten, i Scarpias rum i Palazzo Farnese, förhörs och torteras Cavaradossi, och Scarpia utpressar Tosca på både kropp och samvete för att rädda hans liv, ett förlopp som slutar med att hon dödar honom. I tredje akten, på taket till fängelset Castel Sant’Angelo, tror Cavaradossi att avrättningen bara är på låtsas, men den visar sig vara verklig. När Tosca inser vad som hänt och att Scarpia lurat henne ända in i döden, kastar hon sig från taket.
Kända arior i Tosca
Operan rymmer några av den italienska repertoarens mest älskade nummer. I första akten sjunger Cavaradossi Recondita armonia medan han målar på sitt porträtt. I andra akten sjunger Tosca Vissi d’arte, ofta kallad Toscas bön, när hon konfronteras med Scarpias utpressning, en aria som räknas till operahistoriens mest gripande sopransolon. I tredje akten sjunger Cavaradossi E lucevan le stelle strax innan den falska avrättningen, en av tenorrepertoarens mest kända melodier. Bland de sångerskor som gjort rollen som Tosca till sin egen finns Maria Jeritza, Birgit Nilsson och Maria Callas, vars tolkning från Covent Garden 1964 fortfarande gäller som ett mått för hur rollen ska sjungas.
Tosca på svenska operascener
Tosca är ett stående inslag på svenska operahus och sätts återkommande upp på Kungliga Operan, Malmö Opera, Folkoperan och Norrlandsoperan, ofta i nya scenografier och regi. Operan sjungs på italienska, medan texten vanligtvis textas på svenska på en skärm ovanför scenen, och en föreställning tar normalt mellan två och en halv och drygt tre timmar inklusive paus. Precis som med Verdis Aida opera och Bizets Carmen opera lockar Tosca stora publiksiffror tack vare sin kombination av storslagen scenografi, dramatisk handling och några av den klassiska musikens mest kända melodier, ett arv som beskrivs bredare i vår genomgång av klassisk musik.
Källor: sv.wikipedia.org/wiki/Tosca samt Kungliga Operans, Malmö Operas, Folkoperans och Norrlandsoperans egna produktionsuppgifter.
