Den 1 september 1939 rullade 1,5 miljoner tyska soldater in i Polen från tre håll. Ingen officiell krigsförklaring hade utfärdats. Polska cavarlerister mötte tyska pansarvagnar. På tre veckor var landet krossat.
Det var starten på ett krig som i historiens mening är utan motstycke. Andra världskriget pågick i sex år och en dag, involverade hundratals miljoner människor och kostade minst 60 miljoner liv. Det omformade världskartan, skapade atombomben, möjliggjorde Förintelsen och lade grunden för världsordningen vi lever i idag.
Det är svårt att komprimera. Men kompressionen är nödvändig — för att förstå är det första steget mot att förhindra.
Vägen till krig — Versaillesfreden och Hitlers uppgång
Roten till andra världskriget gick tjugo år bakåt. Versaillesfreden 1919, som avslutade det första världskriget, pekade ut Tyskland som ensam ansvarig och ådömde landet astronomiska krigsskadestånd på 132 miljarder guldmark. Territorier avskildes. Den tyska armén begränsades drastiskt. Befolkningens reaktion var korrekt förutsägbar: national förödmjukelse.
Hyperinflation 1923 sopade bort medelklassens besparingar. Den stora depressionen 1929 slog ut miljoner jobb. In i vakuumet klev en politisk rörelse som erbjöd svar och syndabockar: Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet, nazisterna.
Adolf Hitler utnämndes till rikskansler i januari 1933. Det gick snabbt. Demokratin avvecklades på månader. Pressen lierades. Motståndare sattes i läger. 1935 återinfördes värnplikten — i direkt brott mot Versaillesfreden. 1936 remilitariserades Rhenlandet. 1938 annekterades Österrike och Sudetlandet. Britternas och fransmännens appeasementpolitik — att ge efter för att undvika krig — gav nazisterna tid att rusta upp.
Mot slutet av 1930-talet stod det klart för de flesta att fred inte var Hitlers mål.
Blitzkrieg och krigets utbrott 1939–1940
Den tyska krigsstrategin byggde på ett enda koncept: blitzkrieg, blixtkriget. Snabba pansarstyrkor med luftstöd slog igenom fiendens fronter innan de hann reorganisera sig. Polen kollapsade på tre veckor — också anfallet från öster av Sovjet den 17 september bidrog.
Frankrike och Storbritannien förklarade krig mot Nazityskland den 3 september 1939, men agerade i månader passivt i det som kallas “det falska kriget”. Den 9 april 1940 anfölls Danmark och Norge. En månad senare vällde tyska pansarkompanier in i Belgien, Luxemburg och Frankrike. Det tog sex veckor. En av historiens snabbaste militära kollapser.
Brittiska och franska trupper trycks bakåt mot kanalen. I Dunkerque, en hamn i norra Frankrike, evakuerades 330 000 soldater till England under en vecka i juni 1940 — med hjälp av allt från krigsfartyg till privata segelbåtar. Det var en militär katastrof som Winston Churchill formulerade som en “kolossalt glansfull bedrägelse av seger.”
Churchill vägrade kapitulera. “Vi ska slåss på stränderna, vi ska slåss på landningsfälten…” Det brittiska motståndets symboliska kraft höll en nation ihop under månaderna av bombningar — “Blitzen” — hösten och vintern 1940–41, när tyska bombplan nattetid attackerade London och andra brittiska städer.
Kriget blir globalt — Barbarossa och Pearl Harbor 1941
1941 expanderade kriget radikalt. Hitler bröt icke-angreppspakten med Stalin och inledde den 22 juni 1941 Operation Barbarossa — den dittills största militäroperationen i historiens historia. Tre miljoner tyska och allierade soldater avancerade mot Sovjet längs en 3 000 kilometer lång front.
Initialt gick det blixtsnabbt. Miljontals sovjetiska soldater omringades och tillfångatogs. Tyska trupper nådde Leningrads förorter och Moskvas utmarker. Men det räckte inte. Sovjet var geografiskt enormt, Stalin hade industrin evakuerad bortom Ural, och vintern 1941 var skoningslös. Den tyska framryckningen stoppades utanför Moskva i december 1941.
Samma december förändrade Japan världen. Den 7 december 1941 bombade japanska flyg och torpedbåtar USA:s flottbas Pearl Harbor på Hawaii utan förvarning. Nästan 2 400 amerikaner dödades, åtta slagskepp skadades eller sjönk. Dagen efter förklarade USA krig mot Japan. Tre dagar senare förklarade Nazityskland och Italien krig mot USA.
Nu var det ett verkligt världskrig.
Vändpunkterna 1942–1943
De allierades problem under 1942 var att motstå — inte ännu att segra. Men det vände vid tre tillfällen.
I Stilla havet slog USA tillbaka vid Midway i juni 1942. Japans flotta förlorade fyra hangarfartyg mot ett amerikanskt. Det japanska expansionshotet stoppades.
På östfronten formades historiens avgörande drabbning kring industristaden Stalingrad vid Volga. Tyska trupper nådde stadens centrum hösten 1942 men fastnade i gatustriderna. Röda armén omringade i november hela den tyska 6. armén — 300 000 man. I februari 1943 kapitulerade resterna. Av 91 000 som togs till fånga överlevde 6 000 hemksten.
Stalingrad var vändpunkten. Nazityskland skulle aldrig mer gå till stor offensiv i öst. Vid Kursk sommaren 1943 — det sista tyska offensivförsöket och det största pansarslaget i historien — led Wehrmacht ytterligare ett avgörande nederlag.
Krigets sista år — D-dagen, Berlin och Hiroshima
Den 6 juni 1944 genomfördes Operation Overlord: 156 000 allierade soldater och 10 000 luftskepp anföll Normandiets kuster på bred front. D-dagen var den dittills största amfibiska landstigningen i historien. Stränderna kodade Omaha, Utah, Gold, Juno och Sword köptes till priset av 4 400 dödade allierade soldater under de första 24 timmarna.
Men det fungerade. De allierade etablerade ett brohuvud. Paris befriade sig självt den 25 augusti 1944. Tyska trupper retirerade österut. I väst närmade sig britanniska, franska och amerikanska arméer Tysklands gräns. I öst pressade Röda armén fram mot Berlin.
Hitler begick självmord i sin bunker den 30 april 1945. Nazityskland kapitulerade villkorslöst den 8 maj 1945 — VE-Day, Victory in Europe.
I Asien fortsatte kriget. USA:s marininfanteri slogs sig land för land österut med enorma förluster. Invasionen av Japan beräknades kosta miljoner liv. President Harry Truman beslutade att använda ett nytt vapen. Den 6 augusti 1945 förintade en enda atombomb Hiroshima — 80 000 dödade omedelbart. Den 9 augusti föll en bomb över Nagasaki. Den 15 augusti kapitulerade Japan. Den 2 september undertecknades dokumenten ombord på USS Missouri. Andra världskriget var slut.
Förintelsen — krigets mörkaste kapitel
Inget i andra världskriget — och föga i mänsklighetens historia — når Förintelsens systematiska mörker. Nazisterna formulerade tidigt en folkmordsideologi som utpekade judar, romer, homosexuella, Jehovas vittnen och funktionsnedsatta som undervärdiga. Från 1941 industrialiserades mordet.
Koncentrationsläger och förintelseläger — Auschwitz-Birkenau, Treblinka, Sobibor, Belzec — drevs med byråkratisk precision. Judar från hela det ockuperade Europa deporterades i tågvagnar. Uppskattningsvis 6 miljoner judar mördades, en tredjedel av världens judiska befolkning. Totalt mördades mellan 11 och 17 miljoner civila i Förintelsens systematik.
Nürnbergrättegångarna 1945–1946 satte en historisk prejudikat: för första gången dömdes statsledare av ett internationellt tribunal för brott mot mänskligheten. Tolv av de högt rankade nazisterna dömdes till döden.
Sverige under kriget — neutralitetens pris
Sverige deklarerade sig neutralt den 1 september 1939. Per Albin Hanssons koalitionsregering drog en linje: Sverige skulle hållas utanför. Folkhemsprojektet — det socialdemokratiska välfärdsbygget — satte nationell sammanhållning och stabilitet främst.
Men neutraliteten hade ett pris. Från juni 1940 till augusti 1943 transporterades 2,1 miljoner uniformerade tyska soldater på svenska järnvägar i det som kallas permittenttrafiken — en direkt överträdelse av Haagkonventionens neutralitetsregler. Den mest omstridda episoden kom i juni 1941, när en fullbeväpnad tysk division transporterades via Sverige till Finland för att delta i angreppet på Sovjet.
Dessutom levererade Sverige järnmalm till Nazityskland under hela kriget — ungefär 75 procent av Tysklands järnmalmsimport kom från svenska gruvor i Kiruna och Gällivare. Den tyske amiralen Raeder uppgav att svensk järnmalm var avgörande för den tyska krigsinsatsen.
Från 1943 svängde det. Med tyska motgångar i öst och ökad allierad styrka vågade den svenska regeringen mer. Permittenttrafiken avslutades. Sverige accepterade 7 000 danska judar som flydde undan Förintelsen hösten 1943, och diplomat Raoul Wallenberg räddade tiotusentals ungerska judar 1944 — och försvann sedan i det sovjetiska systemet 1945.
Journalist Torgny Segerstedt i Göteborg hade tidigt insett vad nazismen var. Han publicerade 1933 ledarartikeln “Herr Hitler är en skymf” — ett mod som kostade honom hot och diplomatiska påtryckningar men aldrig tystade hans penna.
Krigets konsekvenser och arv
Andra världskriget omformade allt. Politiskt: Nationernas förbund hade misslyckats att förhindra kriget — nu ersattes det av Förenta nationerna, grundat 1945 med en säkerhetsråd där de fem segrande stormakterna fick vetorätt. Kalla kriget inleddes omedelbart: USA och Sovjet delade Europa längs en järnridå, och kapplöpningen om atombomb och rymden tog vid.
Ekonomiskt: Marshallplanen 1947 finansierade västeuropeisk återuppbyggnad med amerikanska miljarder. De sextiofem miljarder kronor (i dåtida penningvärde) stoppades in i länder som Frankrike, Västtyskland och Italien och satte fart på ett ekonomiskt under. Kol- och stålunionen 1951 — föregångare till EU — byggde en ekonomisk fredsarkitektur på den insikt att krig blir omöjligare när ekonomier integreras. Staten Israel grundades 1948, ett direkt svar på Förintelsen.
Humanitärt slog kriget fast mänskliga rättigheter som universell princip. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 — ett dokument som, med alla sina brister i efterlevnad, formulerade något nytt: att individens rättigheter gäller oavsett nationalitet, ras och religion.
Kulturellt präglar kriget fortfarande litteratur och konst. George Orwells 1984, skrivet 1949 med Stalins och Hitlers totalitarism i backspegeln, definierade vad ett dystopiskt samhälle är. Primo Levis Är detta en människa? om Auschwitz satte ord på det osägbara. Franska revolutionens ideal om frihet och jämlikhet — som nationalismen sedan vrider åt sig — debatteras fortfarande i spåren av vad som hände när nationalismen radikaliserades.
Andra världskriget slutade 2 september 1945. Det slutar aldrig riktigt.
