Gustav Vasa barn var elva till antalet, födda i tre olika äktenskap under kungens 29 år på den svenska tronen. Nio av barnen växte upp, tre söner blev själva kungar av Sverige, och de fem döttrarna gifte sig in i tyska furstehus. Två söner dog redan som spädbarn.
Familjen kom att prägla svensk historia i över ett sekel. Genom sina barn och barnbarn grundade Gustav Vasa en dynasti som styrde landet ända fram till 1600-talets mitt, och som senare gav namn åt hela Vasatidens maktkamp om tronen.
Bakgrund: upproret som gjorde Gustav Eriksson till kung av Sverige
Innan han blev far till elva barn hette kungen egentligen Gustav Eriksson, son till riksrådet Erik Johansson och Cecilia Månsdotter. Efter Stockholms blodbad 1520, då fadern avrättades av den danske unionskungen, ledde Gustav upproret som fick den svenska allmogen och adeln att resa sig mot Danmark. Han utsågs till riksföreståndare 1521 och valdes till kung av Sverige den 6 juni 1523 vid riksdagen i Strängnäs. Fyra år senare drev han igenom reformationen vid riksdagen i Västerås 1527, ett beslut som gav kronan kontroll över kyrkans egendomar och lade den ekonomiska grunden för den familj han snart skulle bilda.
Gustav Vasas tre fruar och äktenskap
Gustav Vasa gifte sig första gången först vid 35 års ålder, sent för en regent på 1500-talet. Orsaken var att flera tidigare försök till en politiskt fördelaktig allians, bland annat med Danmark, Polen och Pommern, inte ledde någonstans.
Katarina av Sachsen-Lauenburg blev hans första hustru. Vigseln stod i Stockholms Storkyrka den 24 september 1531. Katarina hade goda släktband till både Bjälboätten och den erikska ätten, vilket gav Vasaätten kunglig legitimitet. Äktenskapet blev kort: två år efter att hon fött sonen Erik avled Katarina, bara 22 år gammal.
Ett år senare gifte Gustav om sig med Margareta Leijonhufvud, vigsel i Uppsala domkyrka den 1 oktober 1536. Margareta kom från det svenska högfrälset och var tjugo år yngre än kungen. Hon födde honom tio barn innan hon själv dog 1551.
Sista äktenskapet ingicks med Margaretas systerdotter Katarina Stenbock, vigd i Vadstena klosterkyrka den 22 augusti 1552. Prästerskapet motsatte sig först giftermålet eftersom Katarina var nära släkt med den föregående drottningen, men ärkebiskopen vigde paret ändå. Äktenskapet förblev barnlöst.
Hur många barn hade Gustav Vasa? Hela listan
Av de elva barnen kom ett från det första äktenskapet, tio från det andra och inget från det tredje.
Med Katarina av Sachsen-Lauenburg:
- Erik XIV (1533–1577)
Med Margareta Leijonhufvud:
- Johan III (1537–1592)
- Katarina (1539–1610)
- Cecilia (1540–1627)
- Magnus (1542–1595)
- Karl (1544–1544), dog som spädbarn
- Anna Maria (1545–1610)
- Sten (1546–1547), dog som spädbarn
- Sofia (1547–1611)
- Elisabet (1549–1597)
- Karl IX (1550–1611)
Nio av barnen nådde alltså vuxen ålder, fyra söner och fem döttrar. Att så många överlevde ansågs vid tiden ovanligt lyckosamt för en kunglig familj på 1500-talet, då barnadödligheten generellt var hög även i högadliga hushåll.
Erik XIV, Johan III och Karl IX: sönerna som tog över tronen och blev kung av Sverige
Tre av sönerna efterträdde i tur och ordning sin far på tronen, vilket gjorde Vasaätten till Sveriges första riktiga arvmonarki.
Erik XIV, äldst i syskonskaran, tog över 1560. Hans regeringstid kom att präglas av växande paranoia, giftermålet med Karin Månsdotter och de blodiga Sturemorden 1567, innan han avsattes av sina bröder.
Johan III efterträdde Erik 1568. Han försökte närma Sverige till katolicismen igen trots att landet redan blivit protestantiskt, en linje som skapade politisk oro under hela hans regering.
Karl IX tog till slut makten efter en maktkamp med Johans son Sigismund, som samtidigt var kung av Polen, och säkrade den protestantiska linjen i Sverige. Karls regering lade sedan grunden för att hans egen son, Gustav II Adolf, kunde bli kung 1611. Räknar man in sonsönerna Sigismund och Gustav II Adolf satt Vasaätten på Sveriges tron i fem generationer i rad, en period som senare ledde in i Sverige under stormaktstiden.
Döttrarna, släkten Vasa och politiken kring Vadstenabullret
Medan sönerna fått stort utrymme i historieskrivningen har Gustav Vasas fem döttrar länge stått i skymundan. Katarina, Cecilia, Anna Maria, Sofia och Elisabet fostrades enligt samma mönster som andra europeiska prinsessor under 1500-talet, med sikte på att en dag knyta Vasaätten till utländska furstehus.
Katarina gifte sig med Edzard II av Ostfriesland och fick där en roll som grevinna med eget politiskt inflytande. Cecilia blev den mest omtalade av systrarna, känd för sitt äventyrliga liv, en tid vid det engelska hovet och den så kallade Vadstenabullret, en skandal kring hennes leverne som skakade hovet. Sofia gifte sig med hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg och Anna Maria knöts till ett tyskt furstehus, medan Elisabet trolovades sent i livet.
Alla döttrarna utom Sofia flyttade utomlands efter sina giftermål, vilket är en av anledningarna till att de i så hög grad försvunnit ur den svenska historieskrivningen jämfört med sina bröder. Ändå spelade de en central roll som dynastiska mellanhänder mellan Vasaätten och Europas kungahus, med hemgifter och äktenskapsförhandlingar som en del av rikets utrikespolitik.
Vad hände med barnen som dog unga, och vad vet vi om deras död?
Två av sönerna med Margareta Leijonhufvud, Karl och Sten, dog båda som spädbarn med bara några månaders mellanrum mellan födelse och död. Karl föddes och dog samma år, 1544, medan Sten föddes 1546 och dog året efter. Ingen av dem hann därför spela någon roll i den maktkamp som senare utspelade sig mellan deras äldre bröder, men deras korta liv är ändå dokumenterade i samtida källor och senare släktforskning om Sveriges regenter och kungaätter.
Barnadödlighet av det här slaget var inte ovanlig i den tidens Sverige, inte ens i kungahuset, och understryker hur skört även en nygrundad dynasti kunde vara innan arvsföljden var säkrad genom flera vuxna söner.
Gustav Vasas död och begravning
Gustav Vasa själv dog den 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm, 64 år gammal och efter drygt 37 år på tronen. Han begravdes i Uppsala domkyrka i ett praktfullt gravmonument som fortfarande finns kvar i dag, med kungen avbildad liggande mellan två av sina fruar. Vid hans död var arvsföljden redan säkrad genom Erik XIV, och de elva barnen skulle under de kommande decennierna fortsätta forma både Sverige och flera tyska furstehus.
Gustav Vasas arv genom barnen
Genom sina elva barn säkrade Gustav Vasa något som ingen svensk kung lyckats med tidigare: en obruten arvmonarki. Redan 1544 fastslogs vid riksdagen i Västerås att tronföljden skulle gå i manlig led inom Vasaätten, med kvinnlig arvsrätt som reserv om de manliga arvingarna skulle ta slut. Beslutet band samman kungens familjeliv med statsbygget på ett sätt som fick effekter långt efter hans död 1560.
Att tre söner och två sonsöner i rad kunde bestiga tronen gjorde Vasaätten till en av Europas mer stabila kungaätter under en period då många grannländer plågades av tronstrider. Samtidigt visar döttrarnas öden hur giftermål med utländska furstehus var lika viktiga som slagfält och riksdagsbeslut för att befästa en ung dynastis ställning.
