Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
”Eld”
(2012)
Rabén & Sjögren
Mellanboken
Publicerad 28 juni 2012 kl 8:57 av Roger Bengtsson
Vi är tillbaka i den fiktiva Bergslagsorten Engelsfors där tjejerna man mötte i Cirkeln (2011) börjar det andra året på gymnasiet (givetvis börjar även killarna tvåan i gymnasiet men de rör sig betydligt mer i utkanterna av handlingen och hamnar bara stötvis i fokus).
Det är varmt. Ja, det verkar till och med vara övernaturligt varmt. Skogen håller på att dö och hela sommaren har förlupit utan att de utvalda använt sig av sina magiska förmågor. Men när skolan börjar ska även magilektionerna återupptas. Istället blir det så att Rådet dyker upp. Rådet styr över magiutövande och de har kommit för att granska om tjejerna brutit mot de regler som gäller och en rättegång ska äga rum.
I samma veva etablerar sig organisationen Positiva Engelsfors, som trots sina uttalade goda ansatser blir mer och mer styrande och kontrollerande. När skolan börjar samarbeta med dem märks det snart att något är lurt.
Några nya karaktärer dyker upp. Några gamla försvinner. Så mycket mer vill jag egentligen inte avslöja om den saken. Det lär den som läser boken märka på egen hand.
Eld är svår att låta bli att läsa om man fastnade för Cirkeln. Men dryga sexhundra sidor kräver verkligen att man bestämmer sig för att läsa. Dessutom känns det som det tar ovanligt lång tid innan det kommer igång och boken står och stampar, om än inte på tomgång så i alla fall, på en lägre växel. Samtidigt blir den väldigt svår att lägga ifrån sig när man avverkat några hundra sidor. Jag är rejält spänd på uppläsningen i den avslutande delen.