Rachel Caine
”Döda Flickors Dans”
(2012)
Styxx
Högt tempo och lagom spänning.
Publicerad 19 januari 2012 kl 11:00 av Roger Bengtsson
Andra boken i Caines bästsäljande vampyrserie Vampyrerna I Morganville tar vid där Glashuset slutade. Claire börjar nu vara hemmastad i Glashuset med de andra inneboende. Gothtjejen Eve, Shane och så hyresvärden Michael som lider av benägenheten att vara död. Förvisso är han ett spöke med fysisk gestalt men han är bunden till att hålla sig i huset.
Shanes pappa kommer med sina hejdukar till Morganville för att hämnas efter Shanes systers och mammas död och i deras värld är skillnaden mellan vampyrer och spöken högst marginell. Claire och de andra blir tvungna att ringa polisen för att utrymma huset. Senare, när den första vampyren mördas återkommer polisen för mer information. Denna gång är de inte lika hjälpsamma.
Högt tempo och lagom spänning. Visst känns liknelsen med Twilight fortfarande aktuell men det är betydligt mer drag i Morganville. Betydligt mer tonårshormoner i svall också. Här finns inte alls samma avhållsamhet och väntan som i en del kristna sammanhang lyfts fram som ett positivt drag i Twilight. Samtidigt stör det inte läsningen utan känns mer som ett sätt att (ytterliggare) locka den lite tonåriga läsekretsen som boekn främst riktar sig mot. Del tre kommer till hösten. Jag kommer läsa även den…