Ikon1931

För att få kontinuitet i mitt dagliga bön och bibelläsande använder jag ngt som heter SOAP. (Scripture-Observation-Application-Prayer)

Ibland har jag känt att i vissa perioder i mitt liv så har mitt bibelläsande nästan blivit som en punkt på en ”att göra” lista som jag prickar av, och nästan direkt efter att jag avslutat läsandet så har jag glömt vad jag läste. Nästan lite som morgontidningen påväg till jobbet eller skolan… hur mycket av det du läste imorse kommer du ihåg nu? Just det.. inget. 

Men jag har tagit som vana att varje dag observera och skriva upp en vers (ibland är det flera verser som verkligen talar till mig, men jag skriver bara upp en). Och sen funderar jag på vad den bibelversen betyder när jag appilicerar den på mitt liv, och så blir det till en bön till Gud att just den versen (Ordet) skulle få fäste i mitt liv. 

Kanske låter krångligt men är grymt enkelt när man kommer igång med det… Det har gjort att jag på ett helt annat sätt verkligen lever med det jag läste på morgonen under hela dagen. 

Imorse läste jag tex ifrån Hebreerbrevet. I Hebr kap 12:1 står det – ”när vi alltså har en sån stor sky av vittnen runt omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger, och särskilt synden som tynger oss så hårt och löpa uthålligt i det lopp vi har framör oss”. 

Jag reflekterade lite över den versen, och skrev faktiskt ner sen ”att leva med Gud, att se sin potential, sina gåvor, sina drömmar, ja allt man längtar efter fullbordas handlar om att göra saker uthålligt, dag efter dag. Även de dagar när livet känns som sämst, de dagar när man har noll inspiration.”

Låt mig ta ett personligt exempel. I mitt liv finns det enstaka söndagar när jag noll inspiration och lust att vara i kyrkan en hel söndag (i Hillsong har vi 3 möten varje söndag och jag är där ifrån 08:30-21:00). Det finns stunder när jag känner att jag hellre hade stannat hemma, köpt en pizza och kollat på TV’n precis som de flesta andra i Sverige gör varje söndag. 

Men jag har bestämt mig för att vara uthållig, jag har bestämt mig för att löpa mitt lopp och springa för Gud även de dagar ingenting i mig vill det! Och det bästa är att när jag ser tillbaka på de sista åren i mitt liv så har det hänt mer än jag någonsin vågat drömma om och det ända jag egentligen gjort är att uthålligt vecka efter vecka, söndag efter söndag, år efter år fortsatt bygga det som ligger allra närmast Jesus hjärta och det som han till och med offrade sitt liv för (Gal 5:25): Guds hus, kyrkan! 

Jag tror helt ärligt att om fler kristna människor i Sverige skulle bestämma sig för att uthålligt ge både hjärta och själ till att bygga Guds hus så skulle vi se fler människor hitta Jesus än vi vågat drömma om. Och seriöst, i slutet av dagen, när allt kommer till sin spets –  vad kan vara mer viktigt? 

He (Jesus) saves us for us, but He calls us for others!