Ikon1931

Publicerad 9 mars 2012 kl 0:01

 Linnéa Sandgren ville berätta om Guds kärlek för sina klasskompisar. Men hon visste inte hur hon skulle göra. Så hon började be för dem, en och en, under mattelektionerna. Då hände något.

”Inför 2011 gav jag ett nyårslöfte – jag bestämde mig för att leva mer för andra. Jag har alltid brytt mig om människor men jag ville att den kärlek som jag har fått från Gud på allvar skulle smitta av sig på andra. Jag var rätt negativ under hela åttan, men jag visste att Gud ville något annat. Så när höstterminen i nian startade började jag försöka hjälpa andra om de behövde hjälp, och finnas där om de behövde något.

 Först visste jag inte riktigt vad jag skulle göra. Så jag började be för mina klasskompisar på mattelektionen. Jag kollade mig omkring i klassrummet och började på första personen. Jag bad kort tyst för mig själv, och sedan fortsatte jag tills jag hade bett för alla. Så gjorde jag under många lektioner, och till slut började jag märka skillnad i klassen. Det var något som hände.

 Ju mer jag bad desto mer intresserade blev mina klasskompisar av mitt liv och min tro. De började fråga saker och jag svarade. Många visste också att jag har en blogg där jag skriver om min tro och det var flera som sa till mig: ’Det är något speciellt med din blogg, det känns som om Gud är med mig även om jag inte tror’. Och några andra som hade gått i kyrkan förut och fortfarande hade en liten tro kvar började prata med mig om det.

 När det var dags för nyår igen undrade mina kompisar vad jag skulle göra och då berättade jag att jag skulle på den kristna ungdomskonferensen Unite i Jönköping. Jag frågade några om de ville följa med, och sen hängde några andra också på. Till slut var det fyra tjejer från klassen som anmälde sig och faktiskt hängde med. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många. Fatta vad stort att några som inte brukar gå i en kyrka och som inte tror, och som i början av terminen inte riktigt brydde sig, nu hängde med på ett kristet läger! På nyår dessutom! För mig är det i alla fall ett stort bönesvar.

 Jag hade det jättebra på Unite och jag tror att de också hade det. Det verkade så i alla fall. Vissa brydde sig mer än andra, men man såg en förändring – att de blev mer och mer intresserade.

 Jag vill uppmana andra att också göra något i din klass och bland dina vänner. Det behöver inte vara något stort, du behöver inte predika, det räcker att du tyst ber en bön till Gud för dina vänner. Vågar man stå för sin tro kan det verkligen hända saker.

 I år blev mitt nyårslöfte att fortsätta älska andra. Jag tror att det är viktigt. Människor behöver det.”

FAKTA:

Linnéa Sandgren är 15 år och bor i småländska Ljungby. Hon föddes dock i Bolivia där hon hade både strutsar och en puma som husdjur. Linnéa bloggar om sin tro på iamsure.blogg.se.

Har du något du vill berätta?  Mejla oss på magasin@ikon1931.se

Lina Mattebo

Jobbar som redaktör på magasinet IKON1931 och reporter på tidningen Skärgården. Släppte min första bok En barfota trosbekännelse förra året. Här kan du läsa mer om mig: http://www.linamattebo.se