Ikon1931

Publicerad 5 augusti 2012 kl 17:57

Danny Saucedo siktar högt. Han är artisten som gått från Idol till Sveriges största scener och som orsakade tittarstorm när han sa att han borde vunnit Melodifestivalen i stället för Loreen. I en ny bok berättar han nu om den tro som bär honom i med och motgång.

Vid tjugo års ålder var Danny Saucedo redan en offentlig person och fick snabbt en stor beundrarskara. Danny är en av de Idol-deltagare som bäst lyckats förvalta tiden i Idol och fortsätta som artist. De första vuxenåren var han redan etablerad, ett bekant ansikte som mötte igenkännande blickar hos främlingar med en röst som skapat ett popsignum.

Det är inte ovanligt att unga artister går vilse i egoboosten, förlorar sig i kändisskapet och tappar såväl sig själva som markkontakt. Men Danny ger ett intryck av att fortfarande stå kvar på jorden.

– Min flickvän är noga med att poängtera när jag svävar iväg. Hon kan skämtsamt säga ”Vadå kändis, gå och plocka ur disken”. Mamma låter mig inte heller glömma vem jag är eller min tro. ”Glöm inte att prata med Herren”, säger hon.

– Jag tror att jag har svårt att sväva iväg, det finns dagar då jag glömmer att jag är offentlig. Jag kan haja till när någon tittar extra på mig och först undra om det är någon jag känner tills jag kommer på att det är jag som är apan. Det är för det mesta okej, men det finns dagar när jag inte vill vara apan.

– Jag får ofta höra, oberoende av vem jag träffar – att jag verkar så trygg i mig själv. Det har inte med mitt självförtroende att göra. Det är något annat, jag förstår vad de menar, det är något som bottnar i min tro. Ofta slås jag av att kristna människor har en särskild utstrålning. Det finns en aura omkring dem som förmedlar ljus och något av den där tryggheten som jag talade om.

Danny säger att han är klar med sitt sökande. Livs- och vardagsvalen blir inte färreför att han har en tro, men riktningen gömmer sig inte och han vacklar inte inför vad han ska göra.

Hans egen teori är att det till stor del beror på att han tankade trygghetunder sin barndom med en kristen uppfostran och att det är en förklaring till att han vid unga år bottnar i vem han är. Tiden i Kyrkans Ungdom och konfirmationstiden la något av grunden.

– Jag vill uppmuntra alla ungdomar att konfirmera sig oavsett om de är troende eller inte. Då får du i alla fall ta

ställning, när konfirmationstiden är över vet du åtminstone vad du inte tror på. Det är också frigörande att träffa ungdomar i sin egen ålder och prata om sånt du aldrig gör annars, tvingas tänka större än dig själv. För mig var det en lättnad att träffa andra grabbar och prata om tro, känslor, relationer och att våga visa sig sårbar inför varandra. Jag lärde mig mycket om mig själv under den här tiden och att våga stå för mina åsikter. Genom ungdomsledarna fick jag också mer nyanserade, manliga förebilder. Att det gick att vara både cool och snäll och att vara cool inte bara betydde tatueringar och att använda droger.

När Danny får frågan om vad som har präglat hans omsorg för andra människor, blir svaret att det förmodligen är en mix av kristna värderingar och uppfostran.

– Jag har alltid varit omtänksam, det har jag fått av min mamma. Jag är väldigt mån om att andra människor ska ha det bra och det handlar inte om artighet. Som offentlig person har jag ett ansvar gentemot mina fans och då vill jag vara en schysst snubbe. Min tro har också format mig till den jag är.

Fotnot: Texten är ett utdrag ur boken ”På tal om tro – 14 röster” av Ann Thörnblad, som kommer ut i sommar. Boken som ges ut av Brasel Publishing och Libris Förlag är en samling med 14 intervjuer med spännande människor, där den gemensamma nämnaren är deras tro på Gud. Exempelvis Marcus Birro, Pandora med flera.

Magasin IKON1931